nu har jag suttit i en timme och skrivit och suddat, skrivit och suddat bort allt igen. Slutsatsen blev att jag faktiskt inte har något alls att skriva om. Mina veckor är patetiskt händelselösa. Och vädret blir aldrig bättre. Så, istället för att göra ett ansträngt försök att skriva något intressant ska jag återgå till att läsa 'Revolt', lyssna på kent och klippa sönder tidningar i min ensamhet. Önskar att alla var katter istället. Tänk vad underbart med en sorglös tillvaro av mat och sömn.

(meningen med det här inlägget är att visa att jag lever, och visa hur söt familjens vaktkatt är när han gör något annat än att sova.)